Släkt- & soldatforskning

och mycket om Roslagen

Manskap i Ovansjö kompani 1682-1901

(Se länkar till manskapslistor och en namnlista över officerare och underofficerare, vilka du hittar längst ner på denna sida.) 

 

FÖRSTA GÅNGEN NAMNET "Åfwansiö Compagnie" förekommer torde vara i fänrik Robert Petrés dagbok från 1700-talets första decennium, liksom i 1712 års generalmönsterrulla för Hälsinge regemente.

När det gäller kompaniets sammansättning och upptagningsområde hade kompaniet dessförinnan existerat sedan den 15 juli 1681. Under de första årtiondena benämndes kompaniet "Anders Törnefelts kompani" efter sin första egentliga chef.

Andra kompaniet inom Gästrikland (Ovansjö kompani)  

Av Erik Wickberg (ur tidskriften ”Bocken 1967”, här i något redigerat skick)

Av de åtta kompanier, som enligt Karl XI:s indelningsverk skulle uppsättas inom nuvarande Gävleborgs län och bilda Hälsinge regemente, skulle det befolkningsmässigt mindre landskapet Gästrikland bidraga med två kompanier. Det ena av dem, Överstelöjtnantens (sedermera Färnebo) kompani, som rekryterades i provinsens södra delar, har tidigare behandlats i ”Bocken 1963/64”; det andra fick med tiden sitt namn efter Ovansjö, som på den tiden även omfattade socknarna Högbo och Järbo.

     Dess kompaniområde var emellertid betydligt större än så. Ovansjö socken bidrog med endast 66 rotar, under det att 51 av kompaniets soldatrotar fanns i Ockelbo och 33 i Torsåker. Sistnämnda socken levererade med andra ord knektar till landskapets båda kompanier.

      Vid indelningsverkets tillkomst benämndes kompaniet efter sin chef, kapten Anders Törnefelts kompani, medan redan på 1690-talet började benämningen Ovansjö kompani bli allt vanligare. Det fick 1833 nr 8, kallades från 1887 officiellt ”Nr 3 Ovansjö kompani” och från 1916 helt enkelt ”3. kompaniet”.

Kompanichefen bodde i Ovansjö, men saknade egentligt tjänsteboställe. Den så kallade ”Kaptensgården” i See, ej långt från kyrkan (i Kungsgården), utgör ett minne från den tiden, men var sålunda icke något av kronan ägt kaptensboställe. Först 1833 tilldelades kompanichefen ett sådant i Vibyhyttan, Torsåkers socken, vilket han tillträdde vid midfastotiden 1835, och som tidigare innehafts av fänriken på Färnebo kompani. 

Inte heller löjtnanten disponerade något kronans löneboställe, men väl fänriken, som residerade på hemmanet Nordansjö nr 1 i Torsåker. Det hade omkring år 1700 tillfallit kronan på grund av vanhävd.

Liksom vid övriga kompanier saknade regementets underofficerare kronoboställen. För att avhjälpa denna brist utfärdade visserligen landshövdingen 1772 en befallning om att underofficersboställen skulle uppföras på sockenmännens gemensamma bekostnad, men planerna tycks endast i undantagsfall ha givit positivt resultat. Enligt dessa skulle fältväbeln, föraren och furiren ha sockenboställen i Ovansjö, sergeanten i Ockelbo och rustmästaren i Torsåker, men dessa befattningshavare tycks i allmänhet ha ägt privata gårdar. Vissa uppgifter tyder dock på att sockenmännen i Ovansjö låtit uppföra åtminstone ett underofficersboställe, obekant var och för vilken befattningshavare, men detta tycks åtminstone ännu inte vid mitten av 1770-talet ha tagits i bruk för ändamålet. Möjligen har det gamla gårdsnamnet ”Förars” i Ovansjö något sammanhang med denna byggnad.

Kompaniets huvudsamlingsplats var vid Ovansjö kyrka, dit Ockelbo-knektarna marscherade i sluten trupp efter samling vid sin egen socken-kyrka. I Ovansjö fanns även kompaniets trossbod och arrestlokal, den sistnämnda för övrigt ännu i behåll.

 -------

Ovansjö kompani tillhörde alltså ett infanteriregemente, varför jag kortfattat vill återge lite av vad Hans Högman berättar om äldre tiders infanterister och deras vapen på sin innehållsrika hemsida (se mina länktips). 

Det svenska infanteriets stridsenhet var bataljonen som bestod av 600 man. Bataljonen ställdes upp på linje med 150 mans bredd (= ett kompani) och fyra man djup och bestod av till två tredjedelar musketerare (soldat utrustad med musköt), varav var tionde man var grenadjär (som kastade handgranater) och den resterande tredjedelen bestod av pikenerare (fotsoldat utrustad med pik eller lans). Bredden på en infanteribataljon på linje var cirka 180 meter och om man gick i slutna rotar (skuldra vid skuldra) blev bredden cirka 135 meter.    

Enligt den karolinska arméns instruktioner skulle infanteristerna avfyra sina musköter på 70 stegs (50 m) avstånd från fienden och därefter anfalla med pikar och bajonetter. 

 

Musköterna man använde hade en kaliber på hela 20 mm. Från början var det luntlåsmusköter som gällde, men från 1690-talet flintlåsmusköter, vilka under mitten av 1800-talet ersattes med slaglåsgevär. Gemensamt för dessa vapen var, att de var mynningsladdare, dvs. de laddades med kula och krut från pipans mynning och pipan var slätborrad. Kulorna fick soldaterna själva gjuta. Vapnets vikt var cirka fem kilo och dess längd omkring 150 cm. Bataljonerna i strid ryckte fram ansatsvis och med växelvis eldgivning. Den del som stod stilla laddade om sina vapen.   

När fienden öppnade eld på cirka 300 fots (ca 90 meter) avstånd så svarade inte svenskarna utan ryckte fram i stadig men snabb marsch. Det är omvittnat att detta beteende gav ett starkt intryck på motståndarna. Den grova kalibern (20 mm) på de svenska vapnen, vilka avlossades på kort håll, hade fruktansvärd verkan. På det korta avståndet slog en sådan kula ner motståndaren oberoende av var på kroppen kulan träffade.  

Under anfall fick soldaten inte gå nerhukad utan skulle gå med heroiskt upprätt huvud. Framför allt hade soldaterna ett självförtroende som var grundat på överlägsen utbildning och en stridsledning som gav ett kvalitativt övertag i de flesta situationer. Man skulle våga, vilja och kunna ta itu med varje situation och därmed anpassa striden efter läget.

Hälsinge regemente på fälttåg

Läs (klicka här) om alla de fälttåg hälsingarna fick utkämpa. Det var inga sötebrödsdagar soldaterna hade på olika håll i Europa.

Bestraffningar i fält

Här finns en intressant beskrivning av vad som kunde hända soldaterna i fält, när de inte följde de givna ordningsreglerna.  Klicka på länken så hittar du exempel på vad Ovansjö-soldaterna och deras regements-kamrater drabbades av under fälttåget mot Norge 1718-1719. Det är noggranna orderboksanteckningar som finns bevarade för Hälsinge regemente (bearbetade av Jonas Norrby, Stockholm 1980). Här återges en del notiser och som mest har med bestraffningar att göra.

Ordlista - äldre militära benämningar

Det förekommer emellanåt militära benämningar, vilka kan vara svåra att förstå eller tyda, kanske främst när man läser gamla mönstringsrullor. Till hjälp har jag sammanställt en ordlista (klicka).

*

Det är sammanlagt cirka 2 900 soldatnamn från kompaniet som presenteras på de länkade förteckningarna. Uppgifterna grundar sig på noteringar från General-mönstringsrullorna från 1682 till 1901, vilka finns hos SVAR, kompletterat med uppgifter från CD-skivan "Ockelbor", som fått sina fakta från Erik Wickbergs forskningar om Hälsinge regemente och från hemsidan www.thorsaker.se (som också bygger på Erik Wickbergs forskning) vilken sida Katarina Sohlborg skapat på ett föredömligt sätt.

Nu presenteras också namnlistor på officerare och underofficerare vid kompaniet, även de namnen är framtagna ur Wickbergska samlingen. 

21 soldatnamn har inte kunnat återfinnas i rullorna utan är hämtade från dödböcker i de olika församlingarna. Möjligen tillhörde karlarna andra kompanier eller rentav andra regementen. Tips om dessa karlar mottages tacksamt.

 

Ovansjö kompani 1687-1901 i nummerordning. 

Ovansjö kompani 1687-1901 i namnordning (patronymikon). 

Ovansjö kompani 1687-1901 i namnordning efter soldatnamn.

Regementschefer vid Hälsinge regemente 1630-1909 

Officerare och övriga befäl vid Ovansjö kompani ca 1680-1910

Index till SVAR:s generalmönstringsrulla- Ovansjö kompani

 

Obs! När du har länkat till någon av listorna så kan du med fördel utnyttja möjligheten att söka uppgifter genom att klicka på "Sök" (eller Ctrl+B) under Redigera-menyn.

     Ta också en titt på följande hemsida om Hälsinge regemente:

http://www.i14.se/index.html

 

Detta ingår i hemsidan http://www.paroll.dinstudio.se

*